Hur blir en händelse en nyhet?

Karlstad blir blommornas stad. Idag skriver Värmlands Folkblad att det finns planer på att förvandla Karlstad till "världens mest blomstertäta stadskärna". Det är natur- och parkenheten i Karlstads kommun som har lagt fram förslaget. Hur kommer det sig att just detta är en nyhet?

Varje dag produceras nyheter runt om i princip hela världen. Vi kan läsa, höra och se nyheter i mängder av olika medier. Som läsare/lyssnare/tittar kanske det inte alltid är så vanligt att man reflekterar över varifrån nyheterna kommer, vem som har avgjort att en viss händelse ska rubriceras som nyhet eller vad det är som gör en viss händelse värd en plats i rampljuset. Kanske sväljer du det som rapporteras rakt av eller så bryr du dig mer om vissa nyheter än andra. Kanske skrattar du gott åt det som står i tidningen eller sägs i radion medan du dricker ditt morgonkaffe och skakar sedan av dig informationen inom kort. Kanske anser du att din nyhetskonsumtion är bland det viktigaste i din vardag.

Från att en händelse sker fram tills att den finns med i medierna i form av en nyhet, sker en process med nyhetsvärdering som en betydelsefull ingrediens. Bakom varje nyhet finns en producent. Med det menar jag inte en producent av händelsen, utan av själva nyheten. Själv anser jag att journalisterna ska vara nyfikna, lyhörda och brinna för att sätta fingret på de rätta nyheterna. Men hur går det egentligen till? Söker journalisterna upp nyheterna eller kommer de serverade på silverfat? Kan man som journalist skapa nyheter eller är det självklart vilka händelser som är nyheter? I och med en uppgift i den journalistkurs jag går, ska jag nu fokusera på nyhetsvärderingen - det vill säga hur nyheterna väljs ut.

Ibland kan i alla fall jag känna att medierna strävar efter att göra nyheter av sådant som är starkt negativt och vulgärt, gärna baserat på sjukdomar, olyckor eller allra helst katastrofer. Här i Sverige blir det nyheter av olyckor och katastrofer med svenskar inblandade. Om detta skriver Kent Andréasson, journalist på Göteborgs-Posten:

"Avgörande är...hur vi uppfattar att våra läsare berörs och påverkas av det inträffade i kombination med möjligheterna att få information.Grundläggande finns en journalistisk närhetsprincip, som har både en geografisk och kulturell dimension.I praktiken innebär det att vi bedömer att GP-läsarna är mer intresserade att få läsa om en bussolycka i Göteborg än en jämförbar händelse i Tyskland. Men visar det sig att svenskar är inblandade i den tyska olyckan känns nyheten plötsligt nära våra läsare och får därmed större utrymme."

Enligt bland andra Håkan Hvitfelt och Erik Fichtelius finns det ganska tydliga riktlinjer som leder fram till vad som är en nyhet. En av dessa är just närhet. Håkan Hvitfelt, professor i journalistik har genom studier tagit reda på vad som styr vilka nyheter som publiceras på en tidnings första sida, medan Erik Fichtelius har samlat på sig många erfarenheter kring nyhetsvärdering under sina år som journalist. Förutom närhet är bland annat sensation, överraskning, enskilda personer, enkelhet men relevans, negativitet samt traditionella källor viktiga delar i den nyhetsvärdering Håkan och Erik syftar på.

I sin bok "Tio gyllene regler" skriver Erik att Håkan Hvifelts studier visar på att nyhetsvärdet ökar när händelsen berör ämnen som politik och ekonomi, samt olyckor och brott.

Nyheten om att Karlstad, som i många sammanhang kallas Solens stad, blir blommornas stad om den politiska majoriteten i Karlstad får bestämma, anser jag till stor del bygger på närhet, ekonomi och överraskning. Den berör Karlstadsborna, men även folk ifrån andra delar av VF:s spridningsområde som har Karlstad som närmaste stad. Att den berör menar jag dels beror på att ett genomförande av förslaget innebär en kostnad på drygt 12, 5 miljoner kronor för kommunen. Dels att blomstersatningen kan innebära ett lyft för Karlstad.

En nyhet som är lite mer av det sensationslystna slaget och som till stor del baseras på kändisskap är: "Kändisvittnena blev Beltrans fall" som fanns med på första sidan i gårdagens Metro. Den handlar om att den kände operasångaren Tito Beltran nu är dömd till 2 års fängelse för våldtäkt. Vinklingen som Metro har gjort är att presentera händelsen som att den stora nyheten är att de svenska kändisarna Carola Häggkvist och Maria Lundqvist har vittnat mot Beltran och att deras vittnesmål avgjorde domen.

Att någon har våltagit någon är ett brott och är därmed negativt. Att det är en internationellt känd person, som Tito Beltran, som är gärningsmannen väcker extra nyfikenhet hos oss människor och är därför sensationellt. Att två stora svenska kändisar har vittnat mot gärningsmannen är även det sensationellt och bidrar till att händelsen blir extra spännande. I dagens samhälle anser jag att kändisar räknas som, vad Håkan och Erik kallar, traditionella källor. Domen mot Beltran är med andra ord en händelse som stämmer överens med många av de riktlinjer en journalist kan följa för att hitta en nyhet. Att denna händelse inte fanns med som förstasidesnyhet i de lokala dagstidningarna här i Karlstad, beror förmodligen på att det fanns händelser med större närhet, och på så vis större relevans, att presentera som stora nyheter här.

Karlstadsmedierna hade i början av veckan stort fokus på Svenska Rallyt, som gick av stapeln under helgen. Eftersom rallyt engagerar många värmlänningar samtidigt som det är en internationell tävling, fanns det många olika vinklingar och händelser att lyfta fram som nyheter. "Latvala historisk segrare i rallyt" var Värmlands Folkblads stora första sidesnyhet i måndags, medan till exempel TV 4 Värmland lyfte fram det dåliga rallyväglaget som en större nyhet. I tisdags hade VF följande rubrik på första sidan: "Rallyt lockar fram fartsyndaren i oss". Hela rallyarrangemanget verkar vara ett lyckat tema för värmlandsmedierna. Det är nämligen ett exempel på en och samma händelse som sträcker sig över flera dagar och som innehåller flera både större och mindre händelser. Där finns alltså många olika vinklingar att lyfta fram. Rallyhändelsernas relevans är hög för medierna i Värmland med tanke på att avståndet till händelserna är kort samt att uppståndelsen kring arrangemanget är stor även utanför Värmland. Att årets Svenska Rally hade otur med för milt väder, vilket bland annat ledde till att SM-sträckorna stängdes av, bidrog till nyheter med negativ klang, vilket uppenbarligen lockar mediekonsumenter.

Liksom Hvitfelt, Fichtelius, Östgaard, Ruge, Galtung och andra medieforskare menar jag att riktlinjen "enskilda personer" spelar stor roll för nyhetvärderingen. Jag syftar här på att många händelser kan bli intressanta nyheter genom att enskilda personer lyfts fram och får representera något större. Ett tydligt exempel på detta tycker jag att nyheten "Busiga Ebba lever med skört hjärta" är. Den presenteras idag i Nya Wermlands Tidningens webtidning. Bakgrunden till nyheten är att det blir allt vanligare att barn med hjärtfel överlever. NWT har valt att ha med nyheten idag på alla hjärtans dag och vinklingen de har gjort visar på hur en nyhet kan byggas upp utifrån personifiering. I nyheten berättar NWT om Ebba, snart 2 år från Hammarö, som har ett hjärtfel sedan födseln. I det här fallet är Ebba den enskila person som gör nyheten betydelsefull och mer lätt att ta till sig. Om NWT istället hade valt att skriva mer allmänt om hjärtsjukdomar bland barn hade nyheten antagligen inte känts lika berörande, nära och viktig för läsarna.

Att tyda av en närmare titt på olika nyheter och sådant som Hvitfelt med flera skriver om nyhetsvärdering, finns det alltså flera faktorer som har betydelse för hur journalisterna väljer bland händelser då de ska producera nyheter och hur de presenterar nyheterna.

Jag tycker det är viktigt för oss alla att sätta oss in i hur nyhetsvärderingen går till och ibland tänka lite extra på bakgrunden till de nyheter vi läser, hör och ser.

/ AO