Vad är god journalistik? Det är en stor och svår fråga.
Jag tycker att Bill Kovach och Tom Rosenstiel lyckas täcka frågan bra med boken The Elements of journalism, i vilken de vrider och vänder på olika tankar kring hur en journalist bör arbeta, reflekterar över hur journalisiken kan bidra till en fungerande demokrati och på vilka sätt medierna förväntas vara en nyckel till sann och relevant samhällsinformation. Synd bara att boken är så himla fokuserad på det amerikanska samhället. Det är dock ganska roande (och skrämmande) att läsa om hur okunniga (och ointresserade?) amerikanerna är om(/av) övriga världen, och att det till stor del kan bero på att deras nyhetsintag övervägande kommer från amerikanska tv-sändningar.
Något som jag fastnar för i boken är att det finns en föreställning om att medierna ska vara samhällets spegel. Jag anser liksom författarna att dagens journalister snarare är "selectors" och "editors" än "recorders" av händelser. Lever journalisterna då upp till två av de viktigaste och mest elementära uppdragen de har, att alltid vara sanningsenliga och lojala gentemot medborgarna?
Jag tror att vi behöver sudda ut metaforerna som talar för att journalistiken ska spegla verkligheten och istället tänka på journalistiken som något som ger oss smakprov på hur verkligheten ser ut. Men visst ska vi sträva efter att medierna återger så mycket av verkligheten som möjligt! Som journalist vill jag alltid ha som mål att ge en så sann bild, och därav ett så stort smakprov av världen, som jag har möjlighet till.
Mycket av det som boken tar upp har koppling till de resonemang som Gunnar Nygren och Nick Davies har om att journalistyrket kanske är på "glid". Som jag skrev i mitt förra blogginlägg är de båda rädda för att verkligheten blir den som de stora mediekonglomeraten serverar oss. Och ju mer man sätter sig in i problematiken kring hur den växande marknadsstyrningen påverkar medieutbudet, desto mer medveten blir man om att makt och girighet alltid är ett stort hot mot journalisternas elementära uppdrag - uppdragen som jag anser ska komma från folket.
/Anna
måndag 26 maj 2008
måndag 5 maj 2008
Blogginlägg D: Är journalistyrket på glid?
Under min gymnasieutbildning i journalistik stod den grävande journalistiken i fokus. Boken ”Tio gyllene regler” skriven av Erik Fichtelius var utbildningens ledstjärna. En riktig journalist var en journalist som vred och vände på minsta sten och som själv var ute i verkligheten och undersökte sanningen.
- Idag finns det många olika typer av journalister och olika journalistiska ideal. Och det är inget fel med det, men tyvärr sysslar många med ompaketering av gammalt material. I takt med att journalistiken blir allt mer marknadsstyrd sker det en de-professionalisering inom yrket, säger Gunnar Nygren som är författaren till boken ”Yrke på glid”.
Enligt forskning gjord i Storbritannien kommer hela 80 procent av det journalistiska inrikesmaterialet från nyhetsbyråer eller pr-byråer. Enbart 12 procent av de artiklar som ingick i forskningen var material som journalisterna själva hade grävt fram. Ändå publiceras det cirka tre gånger så många artiklar som för 20 år sedan. Dessa siffror presenterar Nick Davies i boken ”Flat Earth News”. Han anser att journalistiken är allvarligt sjuk och att den journalistiska logiken har tagits över av den kommersiella logiken.
Jag kan inte påstå att jag blir förvånad när jag hör vad Gunnar Nygren och Nick Davies berättar i radioprogrammet ”Publicerat” i P1. Medierna förmedlar oftast inte hela sanningen, utan snarare delar av sanningen, vilket kan ge publiken en snedvriden bild av verkligheten. Verkligheten blir den som de stora mediekonglomeraten serverar oss. Men trots att jag under min treåriga informationsutbildning har blivit matad med upplysningar om detta, blir jag rädd när jag hör att de flesta journalister tillbringar största delen av sin arbetstid inne på redaktionerna. Att en enskild journalist låter bli att kolla upp sanningshalten i inkommet material, kan enligt Nick Davies leda till att falska uppgifter sprids ut över stora delar av världen. Han kallar fenomenet för den platta jordens nyheter.
Jag tror att det är betydelsefullt att dagens medieutbildningar upplyser studenterna om hur mediekoncernerna växer sig större och att det samtidigt blir färre journalistiska källor som ger ut nyheterna – det vill säga att verkligheten som förmedlas på många sätt härstammar ur ett och samma perspektiv. Kanske kan just det pusha framtidens journalister till att kämpa för att hämta och söka nyhetsmaterial utanför redaktionernas väggar. Med tanke på den ökande tidspressen och kommersiella påverkan förstår jag att det är en stor utmaning för varje enskild journalist, men jag tror ändå att den personliga drivkraften och det egna engagemanget för arbetsuppgifterna spelar stor roll och har en viktig betydelse för medieinnehållet.
- Idag finns det många olika typer av journalister och olika journalistiska ideal. Och det är inget fel med det, men tyvärr sysslar många med ompaketering av gammalt material. I takt med att journalistiken blir allt mer marknadsstyrd sker det en de-professionalisering inom yrket, säger Gunnar Nygren som är författaren till boken ”Yrke på glid”.
Enligt forskning gjord i Storbritannien kommer hela 80 procent av det journalistiska inrikesmaterialet från nyhetsbyråer eller pr-byråer. Enbart 12 procent av de artiklar som ingick i forskningen var material som journalisterna själva hade grävt fram. Ändå publiceras det cirka tre gånger så många artiklar som för 20 år sedan. Dessa siffror presenterar Nick Davies i boken ”Flat Earth News”. Han anser att journalistiken är allvarligt sjuk och att den journalistiska logiken har tagits över av den kommersiella logiken.
Jag kan inte påstå att jag blir förvånad när jag hör vad Gunnar Nygren och Nick Davies berättar i radioprogrammet ”Publicerat” i P1. Medierna förmedlar oftast inte hela sanningen, utan snarare delar av sanningen, vilket kan ge publiken en snedvriden bild av verkligheten. Verkligheten blir den som de stora mediekonglomeraten serverar oss. Men trots att jag under min treåriga informationsutbildning har blivit matad med upplysningar om detta, blir jag rädd när jag hör att de flesta journalister tillbringar största delen av sin arbetstid inne på redaktionerna. Att en enskild journalist låter bli att kolla upp sanningshalten i inkommet material, kan enligt Nick Davies leda till att falska uppgifter sprids ut över stora delar av världen. Han kallar fenomenet för den platta jordens nyheter.
Jag tror att det är betydelsefullt att dagens medieutbildningar upplyser studenterna om hur mediekoncernerna växer sig större och att det samtidigt blir färre journalistiska källor som ger ut nyheterna – det vill säga att verkligheten som förmedlas på många sätt härstammar ur ett och samma perspektiv. Kanske kan just det pusha framtidens journalister till att kämpa för att hämta och söka nyhetsmaterial utanför redaktionernas väggar. Med tanke på den ökande tidspressen och kommersiella påverkan förstår jag att det är en stor utmaning för varje enskild journalist, men jag tror ändå att den personliga drivkraften och det egna engagemanget för arbetsuppgifterna spelar stor roll och har en viktig betydelse för medieinnehållet.
fredag 2 maj 2008
På måndag
Är bortrest över helgen och har ej tillgång till internet. Publicerar min kursuppgift på måndag.
Trevlig helg
Trevlig helg
fredag 4 april 2008
Journalistik förpackad i skönlitterära ord
"Journalism that reads like fiction and rings with the truth of reported fact". Så beskriver Marc Weingarten begreppet new journalism. Personligen älskar jag böcker med denna typ av stil, det vill säga böcker baserade på verkliga fakta men berättade på ett skönlitterärt sätt. Ett bra exempel på en sådan bok är Bokhandlaren i Kabul, skriven av Åsne Seierstad.
Genom att på ett rakt men samtidigt levande och detaljerat sätt skriva om en familj i Afghanistan innan och efter talibanernas fall, berättar hon om en hel kultur. Genom att skildra sina upplevelser under sin tid hemma hos Sultan Khans familj, rapporterar hon om religion, politik, arbete och familjeförhållanden i ett land som har brytits ned av krig och förtryck. Genom att beskriva en enstaka människas vardag belyser hon en för oss väldigt främmande värld. Läs detta så förstår ni vad jag menar:
" I Peshawar sitter Sharifa, den avdankade hustrun, och har ingen ro. Hon vet att sultan ska komma endera dan, men han ger aldrig något ordentligt besked om när han åker från kabul, så Sharifa väntar honom var timme dagar i sträck. Varje måltid görs i ordning ifall mannen skulle dyka upp. En extra fet kyckling, spenaten som han tycker så mycket om, den gröna hemlagade chilisåsen. Rena nystrukna kläder ligger på sängen. Posten ligger ordentligt i en låda. Timmarna går. Kycklingen stoppas undan igen, spenaten kan värmas och chilisåsen sätts in i skåpet. Sharifa sopar golvet, tvättar gardinerna, torkar bort det evinnerliga dammet. Sätter sig ner, suckar, gråter en skvätt. Inte för att hon saknar honom. Men hon saknar livet hon levde, som hustru till en driftig bokhandlare, respekterad och belevad, som mor till hans söner och dotter. Som den utvalda. Ibland hatar hon honom för att han har förstört hennes liv, för att han har tagit ifrån henne barnen och skämt ut henne inför hela världen. Det är arton år sedan Sultan och Sharifa gifte sig och två år sedan han tog sig en hustru nummer två. Sharifa lever som en frånskild kvinna, men utan den frånskilda kvinnans frihet. Det är fortfarande Sultan som bestämmer över henne. Han har bestämt att hon ska bo i Pakistan, så att hon kan ta hand om huset där han förvarar de värdefullaste böckerna. (... ) Skilsmässa var aldrig något alternativ för Sharifa. Om en kvinna kräver skilsmässa har hon nästan inga rättigheter. Barnen följer mannen, han kan rentav förvägra henne rätten att träffa dem. Hon blir en skam för familjen, ofta utsött, och alla ägodelar tillfaller mannen. Sharifa skulle bli tvungen att flytta hem till en av sina bröder."
Håll med mig om att författaren är skicklig på att lyfta fram det stora genom det lilla. Jag fascineras över att hon på ett så bra sätt lyckas förmedla sina intryck och sitt journalistiskt insamlade material, utan risk för att tråka ut läsaren. När jag köpte boken en varm sommardag för att ha något att läsa under lata semesterdagar, räknade jag inte med att den skulle ge mig så mycket kunskap och intressant rapportering som den faktiskt gjorde.
Det samma gäller Lasermannen, som nog är en av de allra bästa böcker jag har läst. Med fokus på John Ausonius skildrar författaren många olika händelser och företeelser i det svenska samhället. Handlingen varvas av roman-liknande text och mer raka faktauppgifter.
Båda böckerna är absolut mer än läsvärda.
Trevlig helg!
Genom att på ett rakt men samtidigt levande och detaljerat sätt skriva om en familj i Afghanistan innan och efter talibanernas fall, berättar hon om en hel kultur. Genom att skildra sina upplevelser under sin tid hemma hos Sultan Khans familj, rapporterar hon om religion, politik, arbete och familjeförhållanden i ett land som har brytits ned av krig och förtryck. Genom att beskriva en enstaka människas vardag belyser hon en för oss väldigt främmande värld. Läs detta så förstår ni vad jag menar:
" I Peshawar sitter Sharifa, den avdankade hustrun, och har ingen ro. Hon vet att sultan ska komma endera dan, men han ger aldrig något ordentligt besked om när han åker från kabul, så Sharifa väntar honom var timme dagar i sträck. Varje måltid görs i ordning ifall mannen skulle dyka upp. En extra fet kyckling, spenaten som han tycker så mycket om, den gröna hemlagade chilisåsen. Rena nystrukna kläder ligger på sängen. Posten ligger ordentligt i en låda. Timmarna går. Kycklingen stoppas undan igen, spenaten kan värmas och chilisåsen sätts in i skåpet. Sharifa sopar golvet, tvättar gardinerna, torkar bort det evinnerliga dammet. Sätter sig ner, suckar, gråter en skvätt. Inte för att hon saknar honom. Men hon saknar livet hon levde, som hustru till en driftig bokhandlare, respekterad och belevad, som mor till hans söner och dotter. Som den utvalda. Ibland hatar hon honom för att han har förstört hennes liv, för att han har tagit ifrån henne barnen och skämt ut henne inför hela världen. Det är arton år sedan Sultan och Sharifa gifte sig och två år sedan han tog sig en hustru nummer två. Sharifa lever som en frånskild kvinna, men utan den frånskilda kvinnans frihet. Det är fortfarande Sultan som bestämmer över henne. Han har bestämt att hon ska bo i Pakistan, så att hon kan ta hand om huset där han förvarar de värdefullaste böckerna. (... ) Skilsmässa var aldrig något alternativ för Sharifa. Om en kvinna kräver skilsmässa har hon nästan inga rättigheter. Barnen följer mannen, han kan rentav förvägra henne rätten att träffa dem. Hon blir en skam för familjen, ofta utsött, och alla ägodelar tillfaller mannen. Sharifa skulle bli tvungen att flytta hem till en av sina bröder."
Håll med mig om att författaren är skicklig på att lyfta fram det stora genom det lilla. Jag fascineras över att hon på ett så bra sätt lyckas förmedla sina intryck och sitt journalistiskt insamlade material, utan risk för att tråka ut läsaren. När jag köpte boken en varm sommardag för att ha något att läsa under lata semesterdagar, räknade jag inte med att den skulle ge mig så mycket kunskap och intressant rapportering som den faktiskt gjorde.
Det samma gäller Lasermannen, som nog är en av de allra bästa böcker jag har läst. Med fokus på John Ausonius skildrar författaren många olika händelser och företeelser i det svenska samhället. Handlingen varvas av roman-liknande text och mer raka faktauppgifter.
Båda böckerna är absolut mer än läsvärda.
Trevlig helg!
söndag 2 mars 2008
Etiska regler för press, radio och TV
Som journalist bör man ha bra koll på de etiska reglerna. "Hör båda sidor" tycker jag är en av de viktigaste etiska reglerna för press, radio och TV. Denna regel säger följande:
"13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld." samt "14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas."
Journalister får dagligen tips och pressmeddelanden från enskilda personer och organisationer som vill påverka innehållet i medierna. Jag anser däför att det är extra viktigt att ta reda på så mycket fakta som möjligt om det man ska uppmärksamma och inte bara rapportera det som framkommer i till exempel pressmeddelandet. Även om man väljer att lägga större fokus på en av parterna i en viss fråga, är det relevant att poängtera att det finns fler åsikter och allra helst även återge någon kommentar som speglar den motsatta ståndpunkten.
I den senaste kurs-uppgiften, då vi kunde välja att skriva en nyhetsartikel utifrån en rättgång, var det bra att ha punkt 14 under "Hör båda sidor" i åtanke.
Ett verkligt ärende som Pressens Opinionsnämnd har granskat och som kan kopplas till punkt 13, är "Klander för ensidigt reportage om familjetragedi". Enligt Pressens Opinionsnämnd har tidningen Världen idag inte följt den etiska regeln som bland annat säger att medierna ska sträva efter att återge alla parters ståndpunkter. Personligen tycker jag att det är en oerhört knivig situation som Världen idag har ställts inför då de skulle rapportera om den aktuella familjen. Utifrån ärendets beskrivning tycker jag att det var rätt av tidningen att skriva om fallet, men att de har gjort fel om de inte har försökt få kontakt med mamman innan publiceringen. Om det stämmer att Världen idag har struntat i att höra mammans version håller jag med om att tidningen har åsidosatt god publicistisk sed.
//AO
"13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld." samt "14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas."
Journalister får dagligen tips och pressmeddelanden från enskilda personer och organisationer som vill påverka innehållet i medierna. Jag anser däför att det är extra viktigt att ta reda på så mycket fakta som möjligt om det man ska uppmärksamma och inte bara rapportera det som framkommer i till exempel pressmeddelandet. Även om man väljer att lägga större fokus på en av parterna i en viss fråga, är det relevant att poängtera att det finns fler åsikter och allra helst även återge någon kommentar som speglar den motsatta ståndpunkten.
I den senaste kurs-uppgiften, då vi kunde välja att skriva en nyhetsartikel utifrån en rättgång, var det bra att ha punkt 14 under "Hör båda sidor" i åtanke.
Ett verkligt ärende som Pressens Opinionsnämnd har granskat och som kan kopplas till punkt 13, är "Klander för ensidigt reportage om familjetragedi". Enligt Pressens Opinionsnämnd har tidningen Världen idag inte följt den etiska regeln som bland annat säger att medierna ska sträva efter att återge alla parters ståndpunkter. Personligen tycker jag att det är en oerhört knivig situation som Världen idag har ställts inför då de skulle rapportera om den aktuella familjen. Utifrån ärendets beskrivning tycker jag att det var rätt av tidningen att skriva om fallet, men att de har gjort fel om de inte har försökt få kontakt med mamman innan publiceringen. Om det stämmer att Världen idag har struntat i att höra mammans version håller jag med om att tidningen har åsidosatt god publicistisk sed.
//AO
onsdag 20 februari 2008
Rättegång
I journalistiken ingår att vi ska skriva en nyhetsartikel utifrån en rättegång. Jag var på en sådan idag och sitter nu och funderar på hur jag ska omvandla det jag fick reda på till en artikel. Känns svårt eftersom domen avgörs först om två veckor.
I vilket fall som helst var det intressant att se hur en rättegång kan gå till.
/AO
I vilket fall som helst var det intressant att se hur en rättegång kan gå till.
/AO
torsdag 14 februari 2008
onsdag 13 februari 2008
Hur blir en händelse en nyhet?
Karlstad blir blommornas stad. Idag skriver Värmlands Folkblad att det finns planer på att förvandla Karlstad till "världens mest blomstertäta stadskärna". Det är natur- och parkenheten i Karlstads kommun som har lagt fram förslaget. Hur kommer det sig att just detta är en nyhet?
Varje dag produceras nyheter runt om i princip hela världen. Vi kan läsa, höra och se nyheter i mängder av olika medier. Som läsare/lyssnare/tittar kanske det inte alltid är så vanligt att man reflekterar över varifrån nyheterna kommer, vem som har avgjort att en viss händelse ska rubriceras som nyhet eller vad det är som gör en viss händelse värd en plats i rampljuset. Kanske sväljer du det som rapporteras rakt av eller så bryr du dig mer om vissa nyheter än andra. Kanske skrattar du gott åt det som står i tidningen eller sägs i radion medan du dricker ditt morgonkaffe och skakar sedan av dig informationen inom kort. Kanske anser du att din nyhetskonsumtion är bland det viktigaste i din vardag.
Från att en händelse sker fram tills att den finns med i medierna i form av en nyhet, sker en process med nyhetsvärdering som en betydelsefull ingrediens. Bakom varje nyhet finns en producent. Med det menar jag inte en producent av händelsen, utan av själva nyheten. Själv anser jag att journalisterna ska vara nyfikna, lyhörda och brinna för att sätta fingret på de rätta nyheterna. Men hur går det egentligen till? Söker journalisterna upp nyheterna eller kommer de serverade på silverfat? Kan man som journalist skapa nyheter eller är det självklart vilka händelser som är nyheter? I och med en uppgift i den journalistkurs jag går, ska jag nu fokusera på nyhetsvärderingen - det vill säga hur nyheterna väljs ut.
Ibland kan i alla fall jag känna att medierna strävar efter att göra nyheter av sådant som är starkt negativt och vulgärt, gärna baserat på sjukdomar, olyckor eller allra helst katastrofer. Här i Sverige blir det nyheter av olyckor och katastrofer med svenskar inblandade. Om detta skriver Kent Andréasson, journalist på Göteborgs-Posten:
"Avgörande är...hur vi uppfattar att våra läsare berörs och påverkas av det inträffade i kombination med möjligheterna att få information.Grundläggande finns en journalistisk närhetsprincip, som har både en geografisk och kulturell dimension.I praktiken innebär det att vi bedömer att GP-läsarna är mer intresserade att få läsa om en bussolycka i Göteborg än en jämförbar händelse i Tyskland. Men visar det sig att svenskar är inblandade i den tyska olyckan känns nyheten plötsligt nära våra läsare och får därmed större utrymme."
Enligt bland andra Håkan Hvitfelt och Erik Fichtelius finns det ganska tydliga riktlinjer som leder fram till vad som är en nyhet. En av dessa är just närhet. Håkan Hvitfelt, professor i journalistik har genom studier tagit reda på vad som styr vilka nyheter som publiceras på en tidnings första sida, medan Erik Fichtelius har samlat på sig många erfarenheter kring nyhetsvärdering under sina år som journalist. Förutom närhet är bland annat sensation, överraskning, enskilda personer, enkelhet men relevans, negativitet samt traditionella källor viktiga delar i den nyhetsvärdering Håkan och Erik syftar på.
I sin bok "Tio gyllene regler" skriver Erik att Håkan Hvifelts studier visar på att nyhetsvärdet ökar när händelsen berör ämnen som politik och ekonomi, samt olyckor och brott.
Nyheten om att Karlstad, som i många sammanhang kallas Solens stad, blir blommornas stad om den politiska majoriteten i Karlstad får bestämma, anser jag till stor del bygger på närhet, ekonomi och överraskning. Den berör Karlstadsborna, men även folk ifrån andra delar av VF:s spridningsområde som har Karlstad som närmaste stad. Att den berör menar jag dels beror på att ett genomförande av förslaget innebär en kostnad på drygt 12, 5 miljoner kronor för kommunen. Dels att blomstersatningen kan innebära ett lyft för Karlstad.
En nyhet som är lite mer av det sensationslystna slaget och som till stor del baseras på kändisskap är: "Kändisvittnena blev Beltrans fall" som fanns med på första sidan i gårdagens Metro. Den handlar om att den kände operasångaren Tito Beltran nu är dömd till 2 års fängelse för våldtäkt. Vinklingen som Metro har gjort är att presentera händelsen som att den stora nyheten är att de svenska kändisarna Carola Häggkvist och Maria Lundqvist har vittnat mot Beltran och att deras vittnesmål avgjorde domen.
Att någon har våltagit någon är ett brott och är därmed negativt. Att det är en internationellt känd person, som Tito Beltran, som är gärningsmannen väcker extra nyfikenhet hos oss människor och är därför sensationellt. Att två stora svenska kändisar har vittnat mot gärningsmannen är även det sensationellt och bidrar till att händelsen blir extra spännande. I dagens samhälle anser jag att kändisar räknas som, vad Håkan och Erik kallar, traditionella källor. Domen mot Beltran är med andra ord en händelse som stämmer överens med många av de riktlinjer en journalist kan följa för att hitta en nyhet. Att denna händelse inte fanns med som förstasidesnyhet i de lokala dagstidningarna här i Karlstad, beror förmodligen på att det fanns händelser med större närhet, och på så vis större relevans, att presentera som stora nyheter här.
Karlstadsmedierna hade i början av veckan stort fokus på Svenska Rallyt, som gick av stapeln under helgen. Eftersom rallyt engagerar många värmlänningar samtidigt som det är en internationell tävling, fanns det många olika vinklingar och händelser att lyfta fram som nyheter. "Latvala historisk segrare i rallyt" var Värmlands Folkblads stora första sidesnyhet i måndags, medan till exempel TV 4 Värmland lyfte fram det dåliga rallyväglaget som en större nyhet. I tisdags hade VF följande rubrik på första sidan: "Rallyt lockar fram fartsyndaren i oss". Hela rallyarrangemanget verkar vara ett lyckat tema för värmlandsmedierna. Det är nämligen ett exempel på en och samma händelse som sträcker sig över flera dagar och som innehåller flera både större och mindre händelser. Där finns alltså många olika vinklingar att lyfta fram. Rallyhändelsernas relevans är hög för medierna i Värmland med tanke på att avståndet till händelserna är kort samt att uppståndelsen kring arrangemanget är stor även utanför Värmland. Att årets Svenska Rally hade otur med för milt väder, vilket bland annat ledde till att SM-sträckorna stängdes av, bidrog till nyheter med negativ klang, vilket uppenbarligen lockar mediekonsumenter.
Varje dag produceras nyheter runt om i princip hela världen. Vi kan läsa, höra och se nyheter i mängder av olika medier. Som läsare/lyssnare/tittar kanske det inte alltid är så vanligt att man reflekterar över varifrån nyheterna kommer, vem som har avgjort att en viss händelse ska rubriceras som nyhet eller vad det är som gör en viss händelse värd en plats i rampljuset. Kanske sväljer du det som rapporteras rakt av eller så bryr du dig mer om vissa nyheter än andra. Kanske skrattar du gott åt det som står i tidningen eller sägs i radion medan du dricker ditt morgonkaffe och skakar sedan av dig informationen inom kort. Kanske anser du att din nyhetskonsumtion är bland det viktigaste i din vardag.
Från att en händelse sker fram tills att den finns med i medierna i form av en nyhet, sker en process med nyhetsvärdering som en betydelsefull ingrediens. Bakom varje nyhet finns en producent. Med det menar jag inte en producent av händelsen, utan av själva nyheten. Själv anser jag att journalisterna ska vara nyfikna, lyhörda och brinna för att sätta fingret på de rätta nyheterna. Men hur går det egentligen till? Söker journalisterna upp nyheterna eller kommer de serverade på silverfat? Kan man som journalist skapa nyheter eller är det självklart vilka händelser som är nyheter? I och med en uppgift i den journalistkurs jag går, ska jag nu fokusera på nyhetsvärderingen - det vill säga hur nyheterna väljs ut.
Ibland kan i alla fall jag känna att medierna strävar efter att göra nyheter av sådant som är starkt negativt och vulgärt, gärna baserat på sjukdomar, olyckor eller allra helst katastrofer. Här i Sverige blir det nyheter av olyckor och katastrofer med svenskar inblandade. Om detta skriver Kent Andréasson, journalist på Göteborgs-Posten:
"Avgörande är...hur vi uppfattar att våra läsare berörs och påverkas av det inträffade i kombination med möjligheterna att få information.Grundläggande finns en journalistisk närhetsprincip, som har både en geografisk och kulturell dimension.I praktiken innebär det att vi bedömer att GP-läsarna är mer intresserade att få läsa om en bussolycka i Göteborg än en jämförbar händelse i Tyskland. Men visar det sig att svenskar är inblandade i den tyska olyckan känns nyheten plötsligt nära våra läsare och får därmed större utrymme."
Enligt bland andra Håkan Hvitfelt och Erik Fichtelius finns det ganska tydliga riktlinjer som leder fram till vad som är en nyhet. En av dessa är just närhet. Håkan Hvitfelt, professor i journalistik har genom studier tagit reda på vad som styr vilka nyheter som publiceras på en tidnings första sida, medan Erik Fichtelius har samlat på sig många erfarenheter kring nyhetsvärdering under sina år som journalist. Förutom närhet är bland annat sensation, överraskning, enskilda personer, enkelhet men relevans, negativitet samt traditionella källor viktiga delar i den nyhetsvärdering Håkan och Erik syftar på.
I sin bok "Tio gyllene regler" skriver Erik att Håkan Hvifelts studier visar på att nyhetsvärdet ökar när händelsen berör ämnen som politik och ekonomi, samt olyckor och brott.
Nyheten om att Karlstad, som i många sammanhang kallas Solens stad, blir blommornas stad om den politiska majoriteten i Karlstad får bestämma, anser jag till stor del bygger på närhet, ekonomi och överraskning. Den berör Karlstadsborna, men även folk ifrån andra delar av VF:s spridningsområde som har Karlstad som närmaste stad. Att den berör menar jag dels beror på att ett genomförande av förslaget innebär en kostnad på drygt 12, 5 miljoner kronor för kommunen. Dels att blomstersatningen kan innebära ett lyft för Karlstad.
En nyhet som är lite mer av det sensationslystna slaget och som till stor del baseras på kändisskap är: "Kändisvittnena blev Beltrans fall" som fanns med på första sidan i gårdagens Metro. Den handlar om att den kände operasångaren Tito Beltran nu är dömd till 2 års fängelse för våldtäkt. Vinklingen som Metro har gjort är att presentera händelsen som att den stora nyheten är att de svenska kändisarna Carola Häggkvist och Maria Lundqvist har vittnat mot Beltran och att deras vittnesmål avgjorde domen.
Att någon har våltagit någon är ett brott och är därmed negativt. Att det är en internationellt känd person, som Tito Beltran, som är gärningsmannen väcker extra nyfikenhet hos oss människor och är därför sensationellt. Att två stora svenska kändisar har vittnat mot gärningsmannen är även det sensationellt och bidrar till att händelsen blir extra spännande. I dagens samhälle anser jag att kändisar räknas som, vad Håkan och Erik kallar, traditionella källor. Domen mot Beltran är med andra ord en händelse som stämmer överens med många av de riktlinjer en journalist kan följa för att hitta en nyhet. Att denna händelse inte fanns med som förstasidesnyhet i de lokala dagstidningarna här i Karlstad, beror förmodligen på att det fanns händelser med större närhet, och på så vis större relevans, att presentera som stora nyheter här.
Karlstadsmedierna hade i början av veckan stort fokus på Svenska Rallyt, som gick av stapeln under helgen. Eftersom rallyt engagerar många värmlänningar samtidigt som det är en internationell tävling, fanns det många olika vinklingar och händelser att lyfta fram som nyheter. "Latvala historisk segrare i rallyt" var Värmlands Folkblads stora första sidesnyhet i måndags, medan till exempel TV 4 Värmland lyfte fram det dåliga rallyväglaget som en större nyhet. I tisdags hade VF följande rubrik på första sidan: "Rallyt lockar fram fartsyndaren i oss". Hela rallyarrangemanget verkar vara ett lyckat tema för värmlandsmedierna. Det är nämligen ett exempel på en och samma händelse som sträcker sig över flera dagar och som innehåller flera både större och mindre händelser. Där finns alltså många olika vinklingar att lyfta fram. Rallyhändelsernas relevans är hög för medierna i Värmland med tanke på att avståndet till händelserna är kort samt att uppståndelsen kring arrangemanget är stor även utanför Värmland. Att årets Svenska Rally hade otur med för milt väder, vilket bland annat ledde till att SM-sträckorna stängdes av, bidrog till nyheter med negativ klang, vilket uppenbarligen lockar mediekonsumenter.
Liksom Hvitfelt, Fichtelius, Östgaard, Ruge, Galtung och andra medieforskare menar jag att riktlinjen "enskilda personer" spelar stor roll för nyhetvärderingen. Jag syftar här på att många händelser kan bli intressanta nyheter genom att enskilda personer lyfts fram och får representera något större. Ett tydligt exempel på detta tycker jag att nyheten "Busiga Ebba lever med skört hjärta" är. Den presenteras idag i Nya Wermlands Tidningens webtidning. Bakgrunden till nyheten är att det blir allt vanligare att barn med hjärtfel överlever. NWT har valt att ha med nyheten idag på alla hjärtans dag och vinklingen de har gjort visar på hur en nyhet kan byggas upp utifrån personifiering. I nyheten berättar NWT om Ebba, snart 2 år från Hammarö, som har ett hjärtfel sedan födseln. I det här fallet är Ebba den enskila person som gör nyheten betydelsefull och mer lätt att ta till sig. Om NWT istället hade valt att skriva mer allmänt om hjärtsjukdomar bland barn hade nyheten antagligen inte känts lika berörande, nära och viktig för läsarna.
Att tyda av en närmare titt på olika nyheter och sådant som Hvitfelt med flera skriver om nyhetsvärdering, finns det alltså flera faktorer som har betydelse för hur journalisterna väljer bland händelser då de ska producera nyheter och hur de presenterar nyheterna.
Jag tycker det är viktigt för oss alla att sätta oss in i hur nyhetsvärderingen går till och ibland tänka lite extra på bakgrunden till de nyheter vi läser, hör och ser.
/ AO
tisdag 5 februari 2008
Efter regn kommer...
...snö. Och efter snö kommer regn. I alla fall om man ska tro vädret i Karlstad de senaste veckorna. "Sola i Karlsta" har inte setts till särskilt ofta på sista tiden.
Härligt att jag har en vecka på Lanzarote att se fram emot. Inte många veckor kvar nu.
Efter många dagar med regn och snö kommer förhoppningsvis solsken.
Härligt att jag har en vecka på Lanzarote att se fram emot. Inte många veckor kvar nu.
Efter många dagar med regn och snö kommer förhoppningsvis solsken.
torsdag 31 januari 2008
Bort med vinter - hit med vår
Det vita har förvandlats till grått. Träden är nästan snöfria, ni vet sådär tråkigt mörka. Marken är isig men den lilla snön som finns kvar är slaskig och färgad av avgaser.
Ska det vara vinter så ska det vara vinter. Nu är jag trött på skiftandet mellan temperaturer och de snabba förändringarna i skyn. Nu vill jag ha vår. Nu kan vintern dra dit pepparn växer.
Har fixat den andra övningsartikeln nu. Imorn är det fredag och sen väntar helgen.
/AO
Ska det vara vinter så ska det vara vinter. Nu är jag trött på skiftandet mellan temperaturer och de snabba förändringarna i skyn. Nu vill jag ha vår. Nu kan vintern dra dit pepparn växer.
Har fixat den andra övningsartikeln nu. Imorn är det fredag och sen väntar helgen.
/AO
tisdag 29 januari 2008
Ett snöigt Karlstad
Klockan ringer 06.00 och jag känner mig inte det minsta pigg. Kan det verkligen vara morgon redan? Ungefär samma känsla varje vardagsmorgon. 06.20 har jag pallrat mig upp från sängen och tittar häpet ut genom sovrumsfönstret - allt är vitt.
Bilen är täckt med stora snödrivor. Sopborsten fram och rumpvärme på! Slirar ut från parkeringen när rutorna äntligen är fria från blasket.
08.00: En ny arbetsdag har tagit fart.
Är aningen stressad över den andra journalistik-uppgiften som ska lämnas in senast fredag. Ska ta tag i den ikväll (intalar mig själv).
Önskar er en trevlig dag i snövädret
Bilen är täckt med stora snödrivor. Sopborsten fram och rumpvärme på! Slirar ut från parkeringen när rutorna äntligen är fria från blasket.
08.00: En ny arbetsdag har tagit fart.
Är aningen stressad över den andra journalistik-uppgiften som ska lämnas in senast fredag. Ska ta tag i den ikväll (intalar mig själv).
Önskar er en trevlig dag i snövädret
måndag 28 januari 2008
Distanskurs journalistik
Äntligen är slutversionen av min C-uppsats tryckt och inlämnad. Distanskursen i journalistik är igång och samtidigt har jag praktik på en av Karlstads lokaltidningar. Ska försöka pussla ihop dessa två kurser och resten av mitt liv så gott det går under våren.
:)
/AO
:)
/AO
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
